En cd med radiopjäsversionen av filmen Stagecoach (Diligensen) med John Wayne. Det är inte fråga om ett soundtrack från filmen utan en särskilt producerad radiopjäs, dvs filmen i radioversion. Cdn ingår i serien Bakhåll Sound Archive, med intressanta ljudinspelningar från förr förpackade i den särskilda plåtasken.
    En skimrande ljudpärla, en öronsmaragd, ett synnerligen njutbart radiomästerverk.
    Stagecoach – den fulländade westernstoryn – är berättelsen om en diligensresa mellan Tonto i Arizona till Lordsburg i New Mexico år 1885.
    Resenärerna bildar ett litet samhälle i miniatyr, här finns t ex höggravida kaptenshustrun Mrs Mallory, distingerade spelaren Hatfield, självgode bankiren Gatewood, kusken Buck, sheriffen Curly, alkoholiserade doktorn Boone och glädjeflickan Dallas.
    Dallas har blivit ivägtvingad från Tonto av stans respektabla medborgare för att hon påstås leda männen i fördärv, men som vi genast gissar ska hon visa sig ha ett hjärta av guld och de renaste sinnet av alla.
    Diligensen blir hejdad av den ökände Ringo Kid (John Wayne) som behöver åka med för att hans häst har skadat sig. Sheriffen är snabb att avväpna honom. Ringo Kid är efterlyst. Han har flytt från fängelset och är på väg till Lordsburg för att hämnas på skurkligan Plummer Boys som dödat hans far och hans bror.
    Mitt i apacheland måste diligensen göra halt för att Mrs Mallorys värkar sätter in. Doktorn dricker litervis med starkt kaffe för att nyktra till. Mycket tack vare Dallas förlöper nedkomsten lyckligt och ett flickebarn kommer till världen. Samtidigt finner Ringo Kid och Dallas varandra. Ringo friar, utan att ha insett hur Dallas egentligen försörjer sig.
    Då anfaller apacherna!
    Ringo Kid får tillbaka sitt gevär.
    Nu gäller det att skjuta för livet.
    Hatfield träffas av en kula och dör.
    Ammunitionen tar slut.
    Allt ser nattsvart ut och slutet verkar nära när kavalleriets trumpetsignaler äntligen ljuder och man är räddade.
    Inte förrän diligensen rullar in i Lordsburg får Ringo Kid klart för sig att Dallas är en fallen flicka, men det förmörkar inte hans kärlek. Han frieri står orubbat kvar.
    Först måste han dock göra upp med Plummer Boys...
    Den spännande upplösningen ska inte avslöjas här, eftersom berättelsen har en fantastisk karismatisk dramatik även som radiopjäs och har sin kulmen i det charmanta slutet.
    Ja, vilken radiopjäs detta är! Kompakt och tät, precis lika stämningsladdad som filmen, och samma känsla av fulländat hantverk, av mästerverk.
    Det är hisnande att tänka på att detta gjordes i direktsändning i radio i en enda tagning, live inför publik, med ljudeffekter och musikvinjetter och allt, studiomän frustar som hästar och slår hovklappret med händerna, med enkla knep görs ljud av cikador och prärievargar, skott och rikoschetter, och allt sammansmälter i en utsökt helhet. Det här säger mycket om radion som medium, om ljudmediets möjligheter, om att man kan skapa stor konst med enkla redskap.
    Filmen Stagecoach blev John Waynes definitiva genombrott som skådespelare och även John Fords definitiva genombrott som filmregissör. Filmen kom 1939. Denna radiopjäsversion gjordes 1949 inför filmens tioårsjubileum – filmen var redan då en klassiker. Även John Fords röst hörs här i radioversionen, i en kort intro. Programmet sändes över NBC-nätet den 9 januari 1949, som första avsnitt i en programserie med titeln Screen Directors' Playhouse, där berömda filmregissörer valde ut sina bästa filmer för radioadaptering.

Speltid: 26 minuter.